Det skall ärligt medges att jag inte är någon Ian Anderson på tvärpipan och jag fick i vanlig ordning lära mig den hårda vägen (genom att - wait for it - öva!) efter att ha införskaffat en på Ludwigs Musik i Strömsholm ett antal år sedan. Under samma roadtrip som företogs i en kalsongblå VW 1600 hörde en medföljande kamrat någon spy inne på muggen på Dinners i Arboga. (Det är såna här små anekdoter som gör denna logg värd att läsa). Samma kamrat var för övrigt ena halvan i braintrusten bakom det ärovördiga Riffkollektivet (och det närbesläktade kunde-ha-varit-punkbandet Rävskit). Jag tror det var här nånstans scientologsnubben kom in i bilden för en mycket kort stund också och mitt bestående minne är en närmare bekantskap med Landberk och Yezda Urfa, ett amerikanskt Yes-derivat på speed.
Det här var Folkan. Pannkaksboxer och två brevinkast till bagageutrymmen fram och bak. Den fraktade hem min kosmiskt tunga Kustom-förstärkare och låda från Kungsbacka. Sen rasade generatorn under en tripp hem från Småland som en firma här i stan av någon anledning grejade momsfritt, vilket förvisso är moraliskt föredömligt. Det är likströmsgenerator på de här rackarna. Den började lukta bränt i varmluftsintaget efter ett tag. Sålde den till en snubbe i Grillby som upptäckte ofantliga mängder rost på mindre lyckade ställen inunder.
Nej, men ska vi ta en tagning på det kanske. Här kommer en vemodig flöjtslinga i The Light Brigade in the Valley of Death.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar